Ekelund-Plars_enradig

ATT UTRÄTTA MIRAKEL BEHÖVER INTE VARA SÅ MÄRKVÄRDIGT.

På bilverkstaden hänger en skylt med texten ”Underverk gör vi medan du väntar, mirakel tar lite längre tid”. Det som är tänkt som en skämtsam överdrift ligger faktiskt nära sanningen.

Nio sjukhus i Michigan införde 2004 en ny metod på intensivvårdsavdelningarna. Efter tre månader hade infektionerna minskat med 60 %. Efter 18 månader hade man sparat in 75 miljoner dollar och räddat över 1500 liv. Ett mirakel! (Eller?)

Dr. Peter Pronovost gjorde en enkel checklista med fem punkter för att minska infektionsrisken. Läkarna ska tvätta händerna med tvål (1), rengöra patientens hud med antiseptika (2), lägga ett sterilt skynke över hela patienten (3), använda en steril ansiktsmask (4), använda ett sterilt skydd över katetern när den är på plats (5). Och hur kunde de här självklarheterna rädda 1500 liv? Det var väl så här man gjorde? Dr. Pronovost bad en sköterska kolla läkarna och hon kom fram till att på en tredjedel av patienterna hoppade man över minst en av de fem åtgärderna! Miraklet, som alla kallade det, var att man följde checklistan. Inga nya maskiner, inga investeringar, inte mer personal. Alla visste redan vad som behövde göras. Man gjorde bara lite mer av det och lite noggrannare. Självklarheter kan tyckas.

BAKSIDAN MED ATT BLICKA FRAMÅT.

Vi förminskar alltför ofta värdet av det vi vet och kan. Vi vill ta nya steg, vi vet att det hänt en del sen sist, vi vill veta vad vi ska lägga till. Vi tror att det krävs nya lösningar för nya framsteg. Men, vi förväxlar två begrepp. ”Alla känner till det där” är en helt annan sak än ”Alla gör det där”.Vi inför metoder som vi är övertygade om är rätt.  Vi är uppmärksamma på dem vid implementeringen och vi är stolta och nöjda när vi får bekräftelse på att det fungerar. Men sen kommer utmaningen, när det nya blivit vanligt. Då uppmärksamheten riktas åt andra håll, det som kan kallas fokuskonkurrens. Man börjar slira, runda hörn, göra livet lite enklare för att hinna med eftersom man inte kan se konsekvenserna av att hoppa över en punkt i checklistan. Och det är roligare att göra nya saker än gamla. Man vill väl utvecklas!Du känner till kick-off-scenen: ”Vi måste ha med något nytt. Vi måste se till att det blir roligt. Vi måste se till att alla åker hem vråltaggade!” Vi pratar om framtiden, nya utmaningar, nya lanseringar – och inget fel i det. Men vi får inte glömma grunden. 

En av Amerikas mest legendariska fotbollstränare, Vince Lombardi, började varje genomgång med att hålla fram en fotboll och säga: – This is a pigskin. Han visste att mycket av det om sagts tidigare var bortglömt, spelarna var fokuserade på något nytt. Det gällde att få dem att gå tillbaka till det som man redan pratat om och som han visste var viktigt. Han visste att väl ute på planen så vinner den i längden som gör alla de där små och grundläggande sakerna rätt, liksom att det är förutsättningen för att man ska kunna bygga från en stabil grund.

Det krävs tålamod att förflytta medarbetare från ”Det där vet vi redan” till ”Det där gör vi redan”. Och mycket kommunikation. M-y-c-k-e-t kommunikation!    

Dave Brailsford, ledare för det engelska cykellaget Team Sky, är inne på samma sak. Det är svårt att skapa de stora skiftena, hitta radikalt nya lösningar. Han har lett teamet till stora framgångar genom att fokusera på detaljerna. Brailsford is credited with championing a philosophy of 'marginal gains' at British Cycling: "The whole principle came from the idea that if you broke down everything you could think of that goes into riding a bike, and then improved it by 1%, you will get a significant increase when you put them all together”. http://en.wikipedia.org/wiki/Dave_Brailsford